Skrivet av: harald nylund
För Lisbeth Sandvall är det bildbyggandet som lägger grunden i oljemåleriet. Det är ett skapande som kan börja i en linje men strävar efter balans, att hitta ett färgspråk och söka efter ett gensvar i bilden.
— Måleri och konstnärskap är kreativa processer. Det är viktigt att pröva något nytt och våga utmana sig själv, säger Lisbeth Sandvall.
En utvecklande period var två månader under hösten 2014 då Lisbeth bodde och arbetade i en ateljé i Paris. Vistelsen var inspirerande, gav henne kraft och en skjuts framåt.
— Att kunna byta ut det vardagliga livet mot en ateljé i Paris gav mig en möjlighet att fokusera på oljemåleriet. Samtidigt fick jag även tid att fotografera, hinna tänka, gå på museer, caféer och upptäcka omgivningarna.
— Vistelsen i Paris inspirerade mig att arbeta med andra material och det resulterade i att jag gjorde ett arbete på Kulturnattens tema ”Mat”. Återanvända sopor och förpackningar resulterade i ”51 frukostar i Paris”.
Lisbeth Sandvall
Vad har du gjort mer?
— Jag har fortsatt att använda andra material vid sidan om oljemåleriet men också arbetat vidare med det fotoprojekt som jag startade i Paris.
— Genom åren har jag också gjort flera bokomslag. Jag får titel och boksammanfattning av ett förlag och sedan ska jag försöka få fram en bild som väcker intresse för innehållet. Att göra bokomslag efter tema är både spännande och utmanande.
— Jag håller även föredrag om mitt konstnärskap. Det finns ett intresse att få en inblick i processen bakom en tavla, hur jag arbetar och hur bilderna blir till.
Hur jobbar du med ditt måleri?
— Arbetet börjar utan att jag vet hur den färdiga bilden blir. För mig handlar det om att se vad som händer när jag lägger på färg och hur olika färger reagerar mot varandra. Jag arbetar i olika format, från mycket små bilder till riktigt stora målningar.
— Vissa konstnärer gör en skiss och har en klar bild över hur målningen ska se ut. Jag går istället in i en process utan att riktigt veta vart den leder mig. Jag styr inte helt i förloppet utan brukar säga att det handlar om två faser. Den första fasen är friare och där låter jag saker ske medan den andra fasen är mer tekniskt styrande av former, linjer och balans – något som behövs för att lyfta bilden.
Du jobbar utifrån tre olika teman?
— Det rör sig både om halvabstrakta figurer och landskap men även om helt abstrakta bilder.
Du har ställt ut i Madrid?
— Det är en ganska rolig historia. Jag har en god vän i södra Spanien som bad mig ta kontakt med hennes väninna som var konstnär i Madrid. På en resa skulle jag mellanlanda där och beslöt mig för att möta upp kvinnan vid mitt hotell. Efter bara en kvart ville hon se mina målningar i Madrid. Hon hjälpte mig att leta rätt på ett galleri och när jag gick ett ”ja” från galleriet hade jag en separatutställning där 2008.
Vill du berätta om fler utställningar?
— Jag har haft många separat- och samlingsutställningar både i Sverige och utomlands. Den senaste separatutställningen var förra året på Galleri Hera i Stockholm. Nyligen deltog jag i en samlingsutställning i Barcelona och nu arbetar jag inför kommande Växjö konstrunda.
— Vissa perioder kommer utställningarna tätare medan andra är glesare. Jag behöver tid för att reflektera över var jag befinner mig i mitt konstnärskap, till exempel funderingar kring inriktning, format eller färger.
